Jag brukar inte men måste nog faktiskt ... jo nu gör jag det - rekommenderar en restaurang i Gävle. Det som är annorlunda med den här restaurangen är att man satsat på en LCHF-meny och man har verkligen lyckats. Till lunch finns det ett alternativ med kött eller fisk men är man vegetarian byter det ut mot halloumni . På kvällarna finns det ett större utbud och då bland annat pizza och hamburgare. Det ska jag prova någon gång men idag var det lunch. På salladsbordet fanns det LCHF-vitlöksdressing och ett helt fantastiskt gott LCHF-bröd. Det såg ut som foccacia och smakade ljuvligt. Har googlat runt lite och tror att det kan vara det här receptet http://annikarogneby.se/lchf/foccacia-recept-hamtat-ur-nya-boken/ (eller snarlikt) som jag hittade på Annika Rognebys blogg 
 
Vad heter restaurangen då? Hotel City i Gävle förstås
 
Bästa med LCHF är att jag som glutenintolerant kan äta allt - tjohoooo!
 
 
besök, lchf, lunch,

Alltså, det här med frukost är inte jag så bra på. Jag minns vid ett tillfälle då jag var väldigt ung och nykär då jag släpade mig upp 5:20 på morgonen och tvingade i min en stor stadig frukost. Det var te/fkaffe, flingor och macka. Till att börja med så är det alldeles för tidigt för mig och för det andra så har jag aldrig haft vanan att äta en stor och stadig frukost.

Jag är uppväxt med att sitta ensam (tråkigt!) och sleva i mig en tallrik flingor med mjölk. I tonåren bestod min frukost många gånger av en Caffe au lait, ståendes i köket på väg mot ytterdörren. Så har det sen fortsatt, med minsta möjliga frukost (utom när jag var så där nykär i en frukostälskare). Helt utan frukost kan jag inte gå, då mår jag dåligt, men några mängder är inte min grej. Om man nu inte är på hotell och kan njuta i lugn och ro länge. För det är väl det som det hela handlar om. Jag behöver tid, jag behöver vakna till, kanske vänta en halvtimme - timme innan frukost, för att må bra. Detta är sällan möjligt att kombinera med ett heltidsarbete, ännu mindre med ett heltidsarbete som man ska pendla till (= gå upp tidigt och rusa iväg). Det har hänt att jag tagit med mig en "smörgås" till förmiddagsfikat och det funkar sådär.

Nu när jag pendlar är termosmuggen med kaffe det allra viktigaste på hela morgonen. Den kan jag avnjuta i lagom takt medan tåget rusar fram genom skogarna. Det är det där om man ska ha något till och det skiftar. En smörgås gjord på kesobröd (fast jag oftast byter ut keso mot philadelfia) hänger ibland med. Kesella med hallon har också varit min favorit tidigare. Då går jag ner i frysen och letar upp hallon från i somras och blandar ihop med kesella i en burk och packar ner i väskan. Kesella är ju lite speciellt. Man ska inte tro att kesella som kesella eller kvarg som det också heter. Många är väldigt förtjusta i Lidls kvarg, men frågan är om det inte mest är priset man är förtjust i. Arlas kvarg tycker jag är lite besk så den undviker jag faktiskt. Om man nu inte väljer den smaksatta förstås, den är kanongod men innnehåller också en del kolhydrater som är onödiga. Jag testade ICAs kesella och blev glatt överraskad, den var kanongod. Men det är bara lättvarianten som finns i lite större förpackning och jag har föredragit den fullfeta. Lindahls youghurt har jag tyckt bra om sen tidigare, både grekiska och turkiska, den ryska kostade mer än den smakade.

Nu har Lindahls kommit med en kvarg i en stor förpackning och det är klart, testa måste man ju. Jag kan bara säga - underbar! och min nya favorit. Framför allt så gillar jag att den har en ganska fast form. De här varianterna som blir lite rinniga gillar jag inte alls. Lindahls kvarg, en skvätt grädde och sommarens hallon eller blåbär, rör om och njut. Jag äter det långsamt, sked för sked, njuter och det gör mig nöjd utan problem ända fram till lunch. Solen har ju börjat gå upp lite tidigare på morgonen nu så om jag vaknar innan klockan går jag upp och äter kesellan hemma, men kaffet tar jag på tåget i min älskade termosmugg. Den behövs när man skriver :)

 

 
Ja just det, Lindahls har en keso också, den är inte lika bra, smakar lite för syrligt för min smak. Föredrar Arlas. Det gäller även creme fraiche där Arlas är den allra bästa, de andra sorterna, framför allt butikernas egna märken (favorig, garant osv) ger jag inte mycket för. De kan gå i matlagningen men inte i kalla såser eller som det är. 
 
Med andra ord, det gäller att pröva sig fram, hitta sin favorit och framför allt inte tro att det bara för att det har samma namn är samma sak.
frukost, hemma, kesella, lchf,
Om nu helvetet finns på jorden så har jag nog varit där. För jag är övertygad om att influensan kommer ursprungligen från detta helvete. Jag är nu inne på dag 10 och känner mig fortfarande inte frisk. I fredags ringde jag sjukvårdsupplysningen för att höra mig för om det ska vara så här och om jag bör söka vård. Jag är annars av en sådan sort som inte förstår när man ska söka vård. Jag tycker liksom aldrig att det är illa nog utan avvaktar. Det är därför jag har en så hög smärttröskel tror jag. Det som bekymrat mig mest nu är att det fortfarande kommer underliga läten från min hals och mitt bröst. Jag vaknar på natten och undrar vad det är som låter, tills jag inser att det är jag själv. Känns lite weard kan jag säga. Rådet jag fick var att dricka varmt vatten och låta lite honung smälta på tungan. Det gjorde jag tills honungen fick mig att må illa och vattnet brände bort all känsel på tungspetsen. Ja jag hade lite för bråttom helt enkelt. För bråttom att bli frisk. I stilla läge är allt någorlunda okej men så fort jag gör minsta lilla ansträngning börjar jag svettas och benen vill vika sig under mig. Roligare har man haft. Stressen jag känner inför den kommande veckan är svår att beskriva. Jag måste jobba, jag ska ner til Växjö för kurs och jag ska på 50-årskalas. Och innan dess är det så mycket jag vill göra men som min kropp hindrar mig ifrån.
 
En sak jag noterat när man blir så här sjuk är diverse oförstående människor runt omkring. Sånt man inte uppskattar är uttalanden som "jag har också känt mig lite krasslig". Den som uttalar sig så har ingen som helst aning om vad det innebär att bli överkörd av ett svin. Krasslig är inte ens förnamnet! Inte heller uttalanden som "jag är inte så feberkänslig" är något som uppskattas. Vad f-n menas med det? Inte feberkänslig! Alltså, har man över 39 grader så vet man det och det har ingenting som helst med feberkänslighet att göra. Såna här uttalanden får mig att känna mig som en sämre människa, som om jag skulle ha "känt efter" för mycket. Allvarligt talat, jag får sällan feber, jag är en sådan sort, men den här gången hade jag ingenting som helst att sätta emot. Så det enda jag inte behöver tvivla över är om jag varit sjuk eller inte. Men jag hatar att jag på något sätt när jag äntligen börjar bli lite lite bättre måste försvara att jag fortfarande inte är fullt frisk och gör de val jag gör. Det jag tvivlar över nu är om jag fortfarande är sjuk och om jag bör kontakta vården. För hur ska man veta när man vaknar och mår lika dåligt som igår om det är som det ska vara.  Och varför! varför, drabbades jag så illa den här gången? Det känns plötsligt som en ålderskris ...
 
Sonen frågade "och när ska du bli frisk?" och vetni, den frågan har jag ställt mig själv nu i över en vecka. 
helvetet, hemma, influensa, sjuk,

Jag har hittat ett brödrecept på Åse Falkman Fredriksons blogg 56kilo.se  som jag gillar skarpt. Det är lätt att göra, går fort och man kan experimentera lite med det. Det har nämligen jag gjort. Jag har bytt ut en del ingredienser och nu blev jag sugen på att försöka efterlikna Foccacia som är ett bröd jag saknar och tycker är gott. Eftersom jag är glutenintolerna är allt vanligt bröd uteslutet. Och jag äter gärna åt LCHF-hållet som är naturligt glutenfritt vilket gör allt så mycket enklare. Tyvärr så är det så att när man byter ut mot glutenfritt får man väldigt ofta lite sötare produkter och socker försöker jag undvika. Därför passar alltså LCHF och GI bra för mig.

Nu till brödet. Tänk på att bröd bakat med bakpulver istället för jäst aldrig kan smaka likadant, men det kan ändå bli gott!

Grundreceptet:

3 ägg
125 gr Färskost (mascarpone, philadelfia el liknande)
ca 1 dl  kokosnötmjöl (det från hälsokosten)
1 msk fiberhusk
4 msk krossade linfrön
2 tsk bakpulver
ev 2 msk smör 
1 nypa salt

Den här gången hade jag lite rosmarin i degen.

Sätt ugnen på 200 grader.
Blanda allt i en bunke och platta sedan ut degen på bakpappersklädd plåt. Gör små gropar med fingrarna, strö flingsalt och rosmarin. Om du har torkade tomater hemma hackar du upp lite sådana och strör över också. Ringla lite olivolja och sätt sen in i ugnen.
Grädda i mitten av ugnen i ca 10 minuter. Skär sedan i bitar.

Brödet är lika gott med endast grundrecepet förstås. Då brukar jag ha lite oregano i degen för att få extra god smak.Gott med ost på då. Det jag bytt ut i det här receptet är keso till färskost och kruskakli (som är vetegluten) mot krossade linfrön.

Stort tack till Åse Falkman Fredrikson som delat med sig av sitt recept.