När grannen kommenterade min hämtning av katter på jourhemmet med "jaha, två värstingar" så skrattade jag. Inte anade jag att det kunde ligga något i det. Men det verkar som om mina dasspengar klarar sig den här gången. Det är ju de som annars går till veterinärkostnad. Freja undvek det mesta av närkontakt första dagen efter att hon kommit hem med blodiga sår men till natten kröp hon ändå upp på min kudde en liten liten stund för lite närhet. Sen dess har hon bara hållt sig undan när hon trott att det varit för att vi ska åka hem. Väl hemma fick jag chansen att kolla in såret lite närmare och ser då att det är en skinnbit som är bort men inget djupt sår utan hon ser okej ut och såret ser fint ut.
.
Nu har alltså både Frida och Freja avverkat varsitt liv. Åtta återstår. Jag hoppas verkligen att det inte är en trend utan enbart tillfällighet. Inser också hur förskonad jag varit tidigare från katter som behöver veterinärvård.
.
Freja är så lycklig att hon äntligen hittat vägen in på taket i lekstugan. Hon funderade länge på hur Frida tog sig in. Klättrade upp men hittade inte nåt hål utan fick klättra ner. Förra gången vi var uppe var ju Frida skadad och kunde inte klättra. Då hittade Freja plötsligt vägen in. Sen dess sover de båda två där uppe på varsin sida. Undrar vad de säger när jag plockar ner den för att flytta den. Får kanske bygga en kattholk först som ersättning.
