Kattäventyr i Roren
0kommentarer
Som alltid när vi kommer till stugan så drar Frida iväg ut i skogen eller upp i lekstugan och Freja håller sig runt oss. Så även denna gång. Sen, när kvällen kom, så ser jag en madam som traskar iväg med bestämda steg. Eftersom katter är som de är och inte lyssnar på vad deras matte säger så drog hon rakt över gatan. Första Freja och sen Frida. Utan att ens vända sig om en enda gång. Jag gillar det inte.
Trötta efter dagen ville vi gå och lägga oss tidigt så jag gick ut på verandan och ropade. Ingen katt. Gick ut igen och ropade. Då kommer Frida springandes och jag undrar var Freja är. På verandan står både Frida och jag och ropar på Freja. Frida ser på mig, ser bort över vägen och morrar. "Vad är det där?" frågar jag henne. Hon vänder sig mot vägen igen och morrar, tar ett varv runt där hon står men går sen med på att komma in. Jag inser att det är något där borta men tänker att det nog är grannens katt.
Går in och läser min bok, väntar på att Freja ska komma hem så att jag också kan sova. Sambon har redan börjat snarka bredvid mig. Ut och ropar, in igen, ut och ropar och den här gången sätter jag mig på verandan och väntar. Hon kommer till slut. När jag väl övertalat henne att följa med in kan jag så äntligen somna. Noterade något rufs på sidan, vid magen, men hade så fullt upp med att få in henne att jag glömde bort att titta närmare.
Idag upptäckte vi att hon har ett stort rejält sår på sidan. Jag tror inte att det är en annan katt. Katter tar inte ett bett rakt över (eller vad det nu är), de river, klöser och biter i tassar och öron, möjligtvis en rumpa, men inte sidan. Och jag tänker "nej! inte en till som ska till veterinären". Nu har hon varit pigg och igång idag så jag hoppas att hon repar sig av sig själv. Men jag tror att hon förbrukade ett av sina kattliv igår. Jag har hört att det finns grävling på andra sidan men frågan är hur och om hon hade klarat en attack av en sådan med livet i behåll.
Tilläggas kan, att hon inte gått över vägen idag.
Kommentera