Tomten har flyttat in
3kommentarer
Den här fina tomten har fått flytta in hos oss. Se så nöjd han är. Jag tror att han kommer att trivas alldeles utmärkt. Konkurensen från andra tomtar är inte så stor. Det är inte det att vi inte orkar plocka fram (nja, okej lite då) utan snarare så att det kan ta upp till ett halvår innan vi fått undan det. Det har hänt att man stått där mitt i sommaren och strukit en tröja eller nåt och så upptäcker man en bortglömd tomte i hörnet av rummet. Så är det med ett stort hus. Fast, lite tomtar på loftet ska man väl ha *flin*. Så nu tar vi fram adventsljusstakar och ställer i fönstrena men i övrigt så har det inte blivit så mycket mer. De, adventsljusstakarna, tar vi bort när grannen ringer in och klagar *he he*. Jag och sambon är av den åsikten att man inte ska ha för bråttom, det blir ju så mörkt då. Å andra sidan så var det nog lite ork som saknades sist. Ork att plocka bort alltså. Men vi släckte dem i alla fall.
GOD JUL i stugan!
3 kommentarer
Mia
17 Dec 2007 09:17
God jul min kära vän! Tänk att du har en likadan tomte som jag har! Fast jag är ju inte förvånad...... Hos oss har vi bara fått upp en styck adventsstjärna på fot. Sen struntar vi i resten, är ju ändå inte hemma.
Vi hörs efter resan!
Birgitta Samuelsson
21 Dec 2007 23:03
Anna!
Det gläder mig verkligen att tomten hamnade hos dig o Kennet! MEN tomten ska enligt min uppfattning vara vänd utåt - mot förbipasserande. Men så´na har ni väl inte särskilt många... Men han - nya grannen vad han nu heter (han har en grej i varje nummer av Lärarnas Tidning) borde få denna gamla tomtegubbe, som för mig varit som en "mantra" utåt.(Här vaktar jag glad o nöjd så försök inget fuffens här inte - det var särskilt sedan jag flyttat ned till bottenvåningen. Tomten kommer från Stures mamma, om vilken man borde skriva en roman. Relationen mellan henne (Stures adoptivmamma) och Sture bekräftade min tes att kärlek inte grundar sig på blodsband utan på relationsband.
God Jul och Gott Nytt År tillönskas ni båda av Gittan
som är precis hemkommen från en föreställning på Stadsteatern av Henrik Ibsens "Vildanden". Jag höll på att tappa andan - så formidabelt bra var den. Vilket jag fick tillfälle att med emfas tala om för Johan Rabeus när jag klev in i min färdtjänsttaxi vid sceningången.
Birgitta Samuelsson
21 Dec 2007 23:07
Det blev lite fel i min kommentar - er nya granne borde inte få tomten utan han BORDE FÅ SE DEN!!
Förresten vad heter er trevliga polisbekant ? Namn o adress, tack!
Kram från Gittan
Kommentera