Jag tror att alla någon gång önskat att de kunnat förutse framtiden. Någon kanske söker upp en spådam. Men frågan är om det hade varit så mycket bättre bara för att man vet vad som komma skall. Och vad är det man vill veta. Ja inte är det tråkiga händelser. Man vill veta om man hittar den där drömmannen, barn, hus, drömjobbet osv. Man tror på nåt sätt att bara jag vet det så kan jag ta det lugnt. Men om man nu får veta att det där drömhuset inte blir mitt utan någon annans. Hur ska man då kunna tänka och hitta andra lösningar om det redan är förutbestämt att man ska bo i lägenhet eller vad nu svaret blev. Eller om du får veta att du inte får det där drömjobbet men kommer vara nöjd ändå. Är man verkligen det då? Det finns ju inte längre några mål att se fram emot.
Och hur gör vi i vardagen? När vi får ett besked om t.ex sjukdom som inte märks nu men som kommer att eskalera, hur lätt är det inte då att redan nu känna av den. Den som bestämt sig för skilsmässa har redan sett framför sig hur mycket bättre allt kommer att bli medan den som vill vara kvar ser katastrofen framför sig. Eller ett besked om att anställningen upphör om några månader kan få en person att känna sig arbetslös redan nu och undra hur pengarna ska räcka till eller vart man ska ta vägen. För visst är det väl så, att tråkiga besked är de vi bäst tar ut i förväg. För vi vet hur det kommer att bli, vi har varit med förut, vi känner den där personen osv osv. Sen när vi väl är där, när allt visar sig bli på ett helt annat sätt, då har vi ägnat det senaste halvåret åt att ta ut något som aldrig sker. Till vilken nytta?
Jag säger inte att jag på något sätt är bättre. Inte alls. Även om jag önskade att jag visste redan nu att allt ordnar sig ägnar jag några dagar åt att bekymra mig över det som komma skall. Men jag vet också att saker och ting är under ständig förändring. Lösningar som vi inte visste fanns dyker upp. Ska man då se dessa är det nog bra att fokus ligger på att ta dagen som den kommer och inte låta bekymmer över något vi inte vet någonting om stå i vägen och skymma sikten.
Det finns så många positiva uttryck som bombaderar oss dagligen. Tänk si, tänk så. Ibland blir man nästa spyfärdig. Ja faktiskt. Så istället tar jag till ett av Kapten Haddocks kraftuttryck "Vid alla avsvansade smådjävlars löständer" och tänker att nu ska ni nog få se (fast jag säger det nog mest till mig själv :).
