Jag har två små missar. Ja.. okej... så där jättesmå kanske de inte är. Tror att även de skulle behöva jobba lite på Beach 2011. De är lite speciella, de turas om. Alltså, om den ena ligger i mitt knä väntar den andra på sin tur, om jag tar fram laserpekaren så springer de aldrig samtidigt efter den utan väntar tills den andra slutar osv. När den ena är modig är den andra feg, men det är inte samma katt hela tiden. Lite ovanligt tror jag.  Men det härligaste med dem är att se hur de trivs tillsammans - riktig syskonkärlek - när de ligger och bildar katthög tillsammans.
.                         
Till att börja med måste man titta på instruktionsvideon. Så Freja bänkade sig framför filmen.

Frågan är bara hur jag ska lyckas få Frida intresserad också....
När man är ute och går får man se både det ena och det andra. Idag stötte jag på den här skylten som jag verkligen gillar. Den information som behövs finns där, utan att vara elak, med en underfundig humor där man bjuder på sig själv, som får mig att dra på smilbanden och lätta på gasfoten.
Med ett belåtet leende ser jag en påse i affären med en röd lapp på. "Ät snart, kort datum" står det. Det är en påse fylld med ost och jag kan inte låta bli att undra vad som skulle vara negativt med kort datum på just ost. Det borde väl nästan vara tvärtom. För vad kan bli bättre än en mogen ost?
Så jag köper den där påsen för 29kr och blir upplyst om att jag sparat lika mycket. Öppnar den när jag kommer hem och konstaterar att datumen är två och tre veckor framåt. Men hallå! Vari består det korta datumet??? Allvarligt talat, om det finns någon ost kvar om tre veckor blir jag nog lite förvånad.
Lustigt det där, att man på nåt sätt ser sin chans att nystarta bara för att det är ett nytt år. Det är som att stämma träff med någon, man väljer oftast hel eller halvtimme men sällan fem över eller varför inte 17 minuter över? Vi är ganska inrutade vi människor. Jag tror vi mår bäst så.

Nu är det i alla fall att nytt år igen, ett oskrivet blad som ska fyllas på efter hand. Ibland önskar man kanske att man kunde se in i framtiden och skriva dit det första kapitlet redan nu, men det går inte. Och bra är nog det. Det gäller att lära sig att leva i nuet, våga låta saker och ting forma sig själv, släppa kontrollen och "go with the flow". För min del så är det nog just det som gäller i år, att flyta med i strömmen. Jag vet egentligen bara på ett ungefär vad som gäller det första kvartalet, med jobb tänker jag på då framför allt. Vad som kommer sen har jag ingen aning om, men istället för att oroa mig så tänker jag försöka se framåt med spänning.
Det som blir det blir och det som är det är - klokt sagt att hundraåringen som klev ut ur ett fönster.
Hittills kan jag bara konstatera att de "tokiga" val jag gjort den senaste tiden varit helt rätt. Det bådar gott!