Jag har återvänt från de halvdödas rike

0kommentarer

Jo jag åkte på årets vinterkräksjuka. De går tydligen två varianter. En där man mår illa, har ont i huvudet och tappar aptiten och en där man spyr. Jag började med den första och lagom till att jag trodde mig kunna gå tillbaka till jobbet dök den andra upp. Antagligen hade jag sagt någon gång för mycket att jag inte brukar spy. Lite intressant var det också i torsdags då mitt kräkande började för jag läser just nu en kurs på distans på högskolan som kräver att vi ska jobba i grupp. Eftersom det är på  distans så möts vi enbart på nätet och chattar på msn. Fredag var deadline för en av våra uppgifter så vi satt på chatten torsdag kväll för att försöka få ihop våra texter. Nu är det ju inte någon väldig aktivitet på den där chatten. Ibland verkar det som om jag är den som chattar mest (mycket frustrerande). Två av gruppmedlemmarna bor ihop och tycks chatta för sig själva medans vi andra två väntar på att få ta del av någon bit av deras diskussion. Med andra ord så fanns det gott om tid för att springa iväg och spy mellan inläggen. Sen att vi höll på till halv tolv spelade ju inte så stor roll eftersom jag i alla fall inte sov särskilt mycket den natten. Ett tag satt jag på toagolvet med katten gåendes över mig. Hon undrade nog vad sjutton jag höll på med. Min energi räckte ungefär till att krypa ut och lägga mig på mattan utanför en stund och sen krypa vidare in till soffan. Ville ju både ha nära och också låta bli att väcka sambon. Ja vad ska man säga, stor är man verkligen inte i sådana lägen. Minns nog inte när jag var så dålig sist faktiskt. Dagen igår spenderade jag till mesta dels i lodrätt läge. Kroppen orkade inte ens sitta några längre stunder. Men idag, idag har livet börjat komma tillbaka och det känns underbart. Drabbas av lite magknip från och till (då får man profylaxandas :) men i övrigt så har jag mycket mycket mer ork än igår.

Än så länge lockar inte mat så där väldigt mycket men jag äter, långsamt, och inte så mycket. Man kanske ska se det som en nystart *he he* för min magsäck har nog minskat ner en del skulle jag tro. Däremot har jag inte gått ner i vikt vilket kunde ha varit önskvärt nu när man ändå lidit så mycket. Med andra ord så inser jag att soppdiet eller fasta inte är något vinnande viktnedgångsrecept för mig.

Min stegräknare då? Ja... hade det inte varit för våra trappor så hade jag väl stannat på 200 steg, nu kom jag ju faktiskt nästan upp i 1000 om dan *ler*. Men å andra sidan så har vi från sovrummet och ner till köket 38 steg (trappan). Går man ner i köket och hämtar te, vatten osv några gånger plus att man kanske släpar sig ut till brevlådan, ja då blir det så. Mina mål att komma upp i 7500 steg om dan ligger långt bort så nu har jag mycket att ta igen. Sen, när jag orkar ordentligen och isen smällt bort kanske.



Kommentera

Publiceras ej