Kunskap är makt!
0kommentarer
Redan på 1600-talet konstaterade den brittiske filosofen Francis Bacon att kunskap är makt.
Den som har kunskap har därigenom makt, den okunnige är maktlös. Men makt är också kunskap. Den som har makt har även makt över kunskapen - makt över vilken kunskap som ska tas fram och över hur den ska användas. Det handlar om makt över naturen, men det handlar också om makt över människor och deras tankar, makt över vad som ska anses vara kunskap. (Torsten Thuren, Vetenskapsteori för nybörjare)
Om de som har makten också står för vilken kunskap vi ska ta till oss, och om den kunskapen är baserad på felaktigheter, eller för att man väljer att utesluta vissa fakta så att resultatet tolkas på ett sådant sätt att det gynnar den som står bakom forskningsbidragen... vilken kunskap ska vi då tro på? Det är var och ens skyldighet att själv ta reda på fakta, att kritiskt granska alla sidor och åsikter av ämnet och sedan bilda sin egen uppfattning. Det är också vår skyldighet att våga tänka om, erkänna att de vi trott på kanske varit fel när ny fakta kommer fram. Även om denna fakta går emot våra bidragsgivares sak. Om det är bidragsgivarna som ska få stå bakom kunskapen och därmed makten då ligger vi illa till. För de är bara intresserade av sitt eget vinnande, vår hälsa, vad som är bäst för oss ligger inte i deras intresse.
Man måste ALLTID ställa sig frågan: VEM, tjänar på det här? När ny kunskap, nya utredningar, nya produkter presenteras.
SLV är ett organ vi vill förlita oss på men vem står egentligen bakom dem? Vad händer när man går ut med larm som för några år sedan när det gällde chips och dioxiner. Kommer ni ihåg? Storlarm, nu skulle vi inte äta chips för vi kunde få cancer. Inte långt senare dementerade man detta och förklarade att för att det skulle vara hälsofarligt skulle man behöva äta otroliga mängder. Larmet drogs tillbaka. Det här larmet kom ut på grund av en liten detalj i en utredning. Man plockade det som verkade intressant, som kunde skapa rubriker och debatt, men resten av utredningen då? Man missade kontexten. Men det här med chipsen var inte en engångsföreteelse, det här hänt tidigare och händer fortfarande. Många gånger dras inte larmet tillbaka utan istället baseras våra kunskaper på detaljer i en utredning där kontexten utelämnats och viktig fakta som skulle kunna förändra vår kunskap aldrig kommer fram. För att det är någon som står bakom, någon med ett vinstsyfte, och den vinsten mäts i pengar, inte vår hälsa.
Vetenskapen bidrar enligt kunskapssociologerna till att cementrera samhällsordningen. Därmed tjänar den också vissa intressen i samhället, och de intressena sammanfaller ofta med forskarnas egna intressen. (Torsten Thuren)
När det gäller debatten om kosten så tycker jag att kostdoktorn skriver en hel del bra inlägg. Läs och var kritisk. Leta sen efter den andra sidan, t.ex slv och bilda din egen uppfattning. Låt frågan "vem tjänar på det här?" alltid sitta i bakhuvudet.
Sen kan vi bara hoppas att dessa forskare och experter som vi förlitar oss på vågar ta steget och erkänna där de uppenbarligen har fel, trots att det är sanningar vi levt efter i många många år, eller att de, om detta inte går tar ett steg åt sidan - DET är stort och beundransvärt.
Den som har kunskap har därigenom makt, den okunnige är maktlös. Men makt är också kunskap. Den som har makt har även makt över kunskapen - makt över vilken kunskap som ska tas fram och över hur den ska användas. Det handlar om makt över naturen, men det handlar också om makt över människor och deras tankar, makt över vad som ska anses vara kunskap. (Torsten Thuren, Vetenskapsteori för nybörjare)
Om de som har makten också står för vilken kunskap vi ska ta till oss, och om den kunskapen är baserad på felaktigheter, eller för att man väljer att utesluta vissa fakta så att resultatet tolkas på ett sådant sätt att det gynnar den som står bakom forskningsbidragen... vilken kunskap ska vi då tro på? Det är var och ens skyldighet att själv ta reda på fakta, att kritiskt granska alla sidor och åsikter av ämnet och sedan bilda sin egen uppfattning. Det är också vår skyldighet att våga tänka om, erkänna att de vi trott på kanske varit fel när ny fakta kommer fram. Även om denna fakta går emot våra bidragsgivares sak. Om det är bidragsgivarna som ska få stå bakom kunskapen och därmed makten då ligger vi illa till. För de är bara intresserade av sitt eget vinnande, vår hälsa, vad som är bäst för oss ligger inte i deras intresse.
Man måste ALLTID ställa sig frågan: VEM, tjänar på det här? När ny kunskap, nya utredningar, nya produkter presenteras.
SLV är ett organ vi vill förlita oss på men vem står egentligen bakom dem? Vad händer när man går ut med larm som för några år sedan när det gällde chips och dioxiner. Kommer ni ihåg? Storlarm, nu skulle vi inte äta chips för vi kunde få cancer. Inte långt senare dementerade man detta och förklarade att för att det skulle vara hälsofarligt skulle man behöva äta otroliga mängder. Larmet drogs tillbaka. Det här larmet kom ut på grund av en liten detalj i en utredning. Man plockade det som verkade intressant, som kunde skapa rubriker och debatt, men resten av utredningen då? Man missade kontexten. Men det här med chipsen var inte en engångsföreteelse, det här hänt tidigare och händer fortfarande. Många gånger dras inte larmet tillbaka utan istället baseras våra kunskaper på detaljer i en utredning där kontexten utelämnats och viktig fakta som skulle kunna förändra vår kunskap aldrig kommer fram. För att det är någon som står bakom, någon med ett vinstsyfte, och den vinsten mäts i pengar, inte vår hälsa.
Vetenskapen bidrar enligt kunskapssociologerna till att cementrera samhällsordningen. Därmed tjänar den också vissa intressen i samhället, och de intressena sammanfaller ofta med forskarnas egna intressen. (Torsten Thuren)
När det gäller debatten om kosten så tycker jag att kostdoktorn skriver en hel del bra inlägg. Läs och var kritisk. Leta sen efter den andra sidan, t.ex slv och bilda din egen uppfattning. Låt frågan "vem tjänar på det här?" alltid sitta i bakhuvudet.
Sen kan vi bara hoppas att dessa forskare och experter som vi förlitar oss på vågar ta steget och erkänna där de uppenbarligen har fel, trots att det är sanningar vi levt efter i många många år, eller att de, om detta inte går tar ett steg åt sidan - DET är stort och beundransvärt.
Kommentera